Valikko

På svenska

Paavo Tikkanen 200 år.  Släkträff på måndagen, 10 juli 2023, i Kiuruvesi.

 

Tikkanens släktförening

 

Som kontaktlänk mellan medlemmar av den utvidgade familjen Tikkanen fungerar Tikkanens släktförening, som grundades den 4 juli 1948 i Idensalmi. Det finns ungefär 320 familjemedlemmar.

Vart tredje år ordnas ett släktmöte och där utses en ny styrelse som uppgift att ta hand om de aktiviteter inom släktföreningen. Styrelseordförandet verkar som huvudman i släkten.

Dokumenten från åren 1950–1978 har försvunnit. Föreningen har varit aktiv sedan den 15 juli 1978, då Tauno Tikkanen från Pielavesi ordnade ett möte och föreningens verksamhet fick ny fart.

Sedan starten av föreningen har man ordnat 23 släktmöten och en planerings sammankomst under alla dessa år. Men dokumentationen i två av de där mötena är knapp.

 

Huvudsyftena av föreningen

 

Föreningen förbinder den utvidgade familjen och respekterar kulturarvet av tidigare generationer.

Föreningen är medveten om sina rötter i den finska landsbygden.

Föreningen försöker åstadkomma gemenskap och solidaritet mellan medlemmar.

Föreningens målsättning är verksamhetens kontinuitet i den växlande världen.

 

Släktforskningen ligger i medelpunkten i föreningens verksamhet.

 

Historian av kolonisationen

 

  1. Namnet

 

Den ursprungliga formen av namnet Tikka (en hackspett) kommer från karelska namn tradition, där de vanliga släktnamnen var namn på fåglar bland annat. Lite längre fram i Savolax fick Tikka suffixet ’nen’ i slutet. Tikkanen betyder en liten hackspett. I Österbotten fick gårdarna av Tikka eller Tikkanen namnet Tikkala, vilket senare kunde användas som släktnamn. Det var allmänt att ta gårdens namn i bruk som släktnamn i västra Finland, men också på Karelska näset mellan Ladoga och Finska viken. Samma släktnamn betyder inte att man är släkt med varandra. Samtidigt har många Tikkanen(s) ändrat namnet till Ticlén och Ticcander/ Tickander. Också i norra Savolax kan namnet Tiikkainen har sina rötter stavfel av präster eller skrivare. Namnet på samma person kan vara skriven på olika sätt även i samma dokument, till exempel Tickanen, Tickain(en), Tijckaine(en) och Tickala, Tijkala.

 

  1. Tikkanens ursprung i det Karelska näset

 

Under istiden, över 10 000 år sedan, låg hela landet och en stor del av Nordeuropa under isen, och rörelsen av isen från nordväst till sydost och tillbaka skapade den finska sjö- och älv systemet. Sedan mycket senare fungerade det här området som en naturlig transportled, eftersom i många andra ställen var skogarna så täta, att användningen av dem som transportled var omöjligt.

 

Människor har varit bosatta sig i det här området sedan smältningen av isen. När de långvariga fientligheterna mellan Sverige och Novgorod, som var då den viktigaste av de ryska staterna, upphördes år 1323 i freden vid Nöteborg, vilket är en liten ö belägen på Ladoga nära floden Neva. Gränsen gick från denna plats mot nordväst genom Finland och slutade i närheten av nuvarande staden Brahestad vid Bottenviken.

 

Det är möjligt att gränsen gick så, men det finns inga verkliga dokumentet kvar av fredsavtalet eller beskrivningar av gränslinjen. Några gränsstenar har funnits i alldeles början av gränslinjen. Några mycket övertygande dokument om gränslinjen har hittats i arkiven av de båda länderna, men de har varit förfalskningar gjorda av olika skäl.

 

Novgorod och dess karelare behövde det öppna sjö- och älv systemet för handel och införskaffandet av skatt. Människorna, som bodde där, använde dessa led för jakt och fiske men också för att hitta nya bostadsområden. Också medlemmar av familjen Tikkanen bosatte sig nära dessa led, vilka var nyttiga för deras handel och ryktena av ankommande skattmasar hjälpte att undvika dem. Det finns inga systematiskt samlade skriftliga dokument av allmoge före 1540-talet och endast dokument om beskattning till slutet av 1600-talet. Till slut krävde kyrkan att församlingarna måste hålla register över sina församlingsborna och deras livsföring. Svenska staten började också samla statistiska information över folkmängd, systematiskt på 1750-talet.

 

Redan på 1550-talet låg många bosättningar av familjen Tikkanen längs den karelska transport- leden. Kanske mera på den västra än den östra armen. Förklaringen för denna snabba expansion var att också de första medlemmar av Tikkanen levde på Karelska näset. Omkring de stora sjöarna levde mycket folk i stora hushåll i början av 1500-talet. Gustav Vasa, den svenska kungen (1523-1560), behövde mera tillgångar och beordrade befälhavarna i Nyslott (Gustav Fincke och Klemetti Krook) att ge löften åt savolaxare om några års skattefrihet, ifall de flyttar över de gamla gränslinjen för att bosätta sig där. Det skedde också, men under de första årtiondena många av de där människorna dödades i attack gjorda av karelare.

 

   3. Nuförtiden

 

På finska kartan kan det finnas över 100 gårdar med namnet Tikkala eller med början Tikkala. Många av dem ligger på uddar, vid näs, eller på landstungor mellan sjöar eller på höga backar. På de platserna hade man ingen frost på somrarna och det var lättare att odla skördar. Det betyder att det alltid fanns en eller två Tikkanen bland de första människorna.

Man har estimerat att det finns ungefät 7500 människor med namnet Tikkanen nu eller de har haft namnet tidigare. Utomlands finns det över 500 personer med namnet Tikkanen, med namnet Tikka över 3800 människor i Finland and utomlands circa 500, slutligen med namnet Tikkala över 1000 personer i Finland och utomlands mindre än 50.